Glödlampan har funnits i över hundra år och är fortfarande en vanlig ljuskälla. Ljuset uppstår genom att elektrisk ström passerar genom en tunn glödtråd, vanligen tillverkad av volfram, som börjar glöda och avger då ljus och värme. Fördelarna är bl.a. utmärkt färgåtergivning, inga elektroniska tänd och styrdon, låg initialkostnad. Glödlampans livslängd är dock ganska kort, normalt ca: 1000tim. Av den tillförda energin avgår 95% i värme och endast 5% blir ljusenergi.
Lysrör Ljuset från ett lysrör uppstår när en gasurladdning skapas som får en fosforbeläggning i röret att omvandla UV-ljus till synlig ljus. Fördelarna jämfört med glödlampan är livslängden och effektiviteten.
LED (Light Emmiting Diode) Ljus uppkommer då en ström passerar i framriktningen hos en halvledardiod, i en s.k. PN övergång. Olika oorganiska mineral i övergången ger olika färg på ljuset. Genom att blanda ljus kan flera färger erhållas. Även tillsatsämnen i och runt dioden kan ge vitt ljus.
Verkningsgraden för lysdioder är som bäst ca 25% på blått och 16-17% på vitt, vilket är i klass med urladdningslampor eller i vissa fall t.o.m. bättre. Livslängen är avsevärt längre än hos t .ex. glödlampor. RA-värdet är dessvärre sämre än hos glödlampor.
Urladdningslampor Kräver oftast drivdon och ger ett mer blåaktigt ljus. Verkningsgraden är bättre än hos glödlampan och livslängden längre. Urladdningslampor går ej heller sönder lika ”tvärt” som glödlampor, utan lyser svagare med tiden.
Spänning (V) volt anger den spänning lampan är avsedd för. Man kan både överspänna och underspänna en glödlampa. Vid underspänning kan man öka lampans livslängd avsevärt på bekostnad av ljusutbytet. Man kan även seriekoppla glödlampor för att anpassa lampans spänning till den spänning man kopplar de till. OBS! Seriekopplade lampor måste ha samma effekt för att spänningsdelningen skall bli lika över varje lampa i serien. T.ex. ger en överspänning på 5% en halvering av livslängden, men bara ca: 15% högre ljusflöde. Vid en underspänning om 5% får man istället en fördubbling av livslängden och tappar bara ca: 15% av ljusflödet.
Watt (W) effekt, anger den nominella elektriska effekten, då lampan är ansluten till den spänning den är avsedd för, och säger egentligen ingenting om hur mycket ljus en lampa avger.
Kilowattimme (kWh) energiåtgång, är helt enkelt effekten i kilowatt multiplicerat med tiden i timmar. 1st 1000W lampa som är tänd under en hel mässdag (10tim) förbrukar således 10kWh.
Glödtråd En glödlampas glödtråd kallas filament. Filamentet kan vara utformat på olika sätt. Mono Plane (MP), Bi Plane (BP), M Shape och Coiled Coil (CC-8), är exempel på olika utformningar av glödtrådar.
LCL (mm) Detta mått definierar glödtrådens placering i förhållande till lampans sockel. Det mäts från glödtrådens geometriska centrum till en specificerad punkt på sockeln.
Sockel Det finns en mängs olika sockeltyper för glödlampor. Exempel är skruvsockel, stiftsockel, bajonettsockel. Nedan följer några exempel på vanliga socklar.
E-Socklar E står för Eddisongänga och är en skruvsockel. Finns tex E10, E14, E27 och E40.
B-Socklar B, BA eller BX står för Bajonett och finns i en mängd varianter.
G-Socklar G-Socklar är ofta 2-stifts socklar. Finns med tilläggsbokstav. GX, GY, GU, GZ, etc. Andra bokstaven betecknar något speciellt tex är stiften olika tjocka vid GY. Siffran anger oftast avståndet mellan stiften.
R7s Är en 2 dubbeländad sockel för halogen stavar.
EMEP PAR lampor har ofta sockeln EMPE (Extended Mogul End Prong), även kallad GX16d.
Spridning(°) Spridningsvinkel, brukar anges för riktade ljuskällor (reflektorlampor) och anger bredden på ljuskäglan. Anges 1 värde är käglan rund, vid 2 värden är käglan rektangulär. Storleken på en ljuskägla som träffar en yta beror på både avståndet mellan ljuskälla och yta, samt spridningsvinkeln.
Spridningen kan också anges med bokstäver t.ex. WF = Wide Flood, VNS = Very Narrow Spot, VWFL = Very Wide Flood
Livslängd (tim) är ett medelvärde på den tid efter vilken fortfarande 50% av lamporna fungerar. Detta innebär att en lampas verkliga livslängd inte nödvändigtvis är densamma som beräknad medellivslängd. Stötar, vibrationer, temperatur- och spänningsvariationer är faktorer som också påverkar livslängden. Vissa glödlampor har en specificerad livslängd vid en cykel t.ex. 5 min på / 5 min av. Överspända lampor får en avsevärt mycket kortare livslängd. Samma lamptyp kan levereras i olika livslängder då den men en längre livslängd har ett sämre ljusutbud och ett gulare sken.
Ra-värde (Ra) färgåtergivning, ett mått på hur bra en lampa återger färger hos belysta objekt. Ra100 är det högsta värdet. Glödljus (halogen) har Ra100.
PAR (Parabolic Aluminized Reflector) En typ av glödlampa med inbyggd reflektor och frontglas. Diametern mäts i 1/8-dels tum. En PAR 36 är alltså 36/8 tum i diameter. Eller ca: 11,43cm.
Benämning Dels finns det olika standarder för benämning av ljuskällor. Lampor med samma koder enligt nedan skall ha samma mekaniska, elektriska och ljusmässiga egenskaper. Dels har varje fabrikant ett eget sätt att benämna sina lampor.
ANSI (American National Standards Institut), använder en bokstavskombination om 3 bokstäver. Några vanliga lampor är; EHJ, FCS, EVD BRL DYR etc.
LIF (Lighting Industri Federation), är en engelsk standard med beteckning ”bokstav / siffror”. LIF koderna är indelade i grupper enligt det primära användningsområdet för lampan. T.ex.;
A1 – För Dia och Overheadprojektorer.
CP – Ensocklade lampor, balanserade för 3200K färgfilm och avsedda för studiobruk, livslängd mellan 75-400tim.
T – Lampor efterliknande de i grupp CP, men avsedda för teaterbruk. Färgtemperatur mellan 2900 och 3050K, samt med en livslängd på upp till 2000 tim.