Lite enkel ellära
Trefas
I Sverige har vi trefassystem med huvudspänning 400V vxelspänning.
Vi har ett system som är Y-kopplat, även kallat, stjärnkoppling.
Det systemet har en sk ”Nolla”. I tex Norge och på fartyg, använder man D-kopplad (deltakopplad)
trefas, vilken saknar ”Nolla”. Den har då huvudspänning 230V. Man kan ur den inte få 400V.
Huvudspänning mäts mellan 2 av faserna.
Färgen och styrstiftets placering på en sk. handske avgör bla. vilken spänning och frekvens den är godkänd för.
Att det ibland kallas handske beror på att vi i Sverige tidigare hade en platt kontakt med 4 stift i rad, vilka kunde liknas vid fingrarna i en handske.
I det svenska systemet får man ut 230V mellan ”fas” och ”nolla”, fasspänning, vilken man använder för normal en-fas kopplad utrustning,
dvs stickproppsansluten utrustning.
Stickpropp & Uttag
Den stickpropp som är standard i Sverige heter Schuko och kommer ursprungligen från Tyskland (från tyska Schutzkontakt).
Detta gäller jordade stickproppar och uttag.
Platta stickproppar kallas ofta Europakontakt, och är gångbara i flera europeiska länder.
England, USA, Nya Zeeland, med flera länder, har helt andra stickproppar, vilka inte alls passar med våra.
En nyare, europeisk standard för apparatanslutningsdon är IEC-320, vilken finns i en mängd varianter,
vilka representerar olika max belastningar och temperaturtåligheter.
Powercon är en ytterligare, lite kraftigare, relativt ny kontakt.
Används som apparatintag i mer proffisionell utrustning.
Den är låsbar och sitter således fast bättre än IEC kontakter.
även enfas CEE don (blå med 3 stift) blir mer och mer populära, då dom är lite kraftigare och lite mer fuktsäkra, IP44.
Ohm's lag
Spänningen (U), mäts i Volt och Strömmen (I) mäts i Ampere. En elektrisk krets har alltid ett ”motstånd” (resistans).
Resistansen (R) mäts i Ohm. Dessa tre storheter är kopplade till varandra,
och man kan alltid räkna ut den tredje om man känner till värdet på de två andra.
U=R x I R=U / I och I=U / R. Denna formel heter Ohm`s lag.
Detta gäller egentligen enbart för ren likström, men kan för enkelhetens skull användas för ungefärliga beräkningar på växelström. Resultatet kan variera beronde på olika laster, dvs. ”R”.
Utöver ovanstående kan även effekten vara intressant. Effekten (P) mäts i Watt. även effekten kan räknas ut om man känner U och I enl. följande.
P=UxI I=P/U och U=P/I
Man kan då även räkna ut strömmen (I) om man känner spänningen och effekten.
Detta är av yttersta vikt att känna till då man tex belastar dimrar med glödlampor med stora effekter.
Exempel. 2 st 1000W lampor kopplas till en dimmerkrets. Hur mycket ström drar det.
I=P/U, P = 2000W, U=230V det ger ungefär 8,7A, vilket kräver en dimmerkrets som tål minst 10A.
Säkringar
De flesta mindre dimrar är oftast avsäkrade med 5A säkring, medan större dimrar oftast klarar 10A per krets (kanal).
Modernare dimrar har tom. ofta 13A eller 16A säkringar.
Säkringen kan vara av smälttyp eller av automatisk typ.
Automatiska behöver inte bytas efter att den löst ut, utan kan återställas efter det att man åtgärdat felet som löst ut säkringen.
Används smältsäkring i dimmersammanhang är det av stor vikt att man använder snabba eller supersnabba säkringar, för att minska risken för att dimmern går sönder vid ev. fel.
Har man för trög säkring, kan så kallade triac´en i stället gå sönder och då agera säkring. Det krävs ett större arbete att byta triac än en säkring, vilket ger en högre kostnad.
Kabelarea
Kabeln area (tvärsnittsyta) avgör hur mycket ström den tål, innan den blir varm, och tillika vilken max effekt den klara av. En tumregel för kabel med kopparledare förlagd i vägg är enl nedan. Dock finns en del undantag.
1,5 mm2 = 10A 2,5 mm2 = 16A 4 mm2 = 20A 6 mm2 = 25A 10 mm2 = 50A 16 mm2 = 63A
Vid “fri” förläggning, dvs utrullad gummikabel, får man gå ner ett steg från ovan. Man får belasta en 1,5mm2 kabel med 16A, men vi rekommenderar inte det.
+46(0)8-715 40 80 | VÄRMDÖVÄGEN 746 | 132 35 SALTSJÖ-BOO